Soldattorpet


Hällekils soldattorp eller Bostället Statens Indelningsverk beslutade år 1686 att varje hemman av viss omfattning skulle tillhandahålla bostad och ett jordbruk för en soldats försörjning. Dessförinnan skrevs soldater ut bland hemmanets rotebönder. Bland dessa kan nämnas "Olof i Hällekil" för året 1627. Den förste indelte soldaten för Hällekil hette Olof Andersson Hählkman. Han blev tillsatt år 1689 och förmodligen blev soldattorpet upprättat samtidigt. Det blev förlagt i norra delen av Hällekils hemman, på östra sidan om stora landsvägen. Det intilliggande området var då ännu inte uppodlat. Soldattorpet kom att omfatta några tunnland öppen jord samt ett mindre skogsskifte med benämningen Knekthaget. Detta skulle täcka soldatens behov av vedbrand och betesmark. Bönderna inom hemmanet var dessutom skyldiga att hålla soldaten med hjälp med åkerbruket och underhållet av byggnaderna. Åren 1686 till 1812 tillhörde Hällekils Rote nr 125 Älvdals Kompani och senare till Värmlands Regemente med nr I 22. Knektarna bytte ofta namn - från långa sonnamn till korta knektnamn. De flesta av kom att heta Häll i någon form. Efter 1698 var roten vakant fram till 1721, då Nils Jonsson Hällman uppehöll tjänsten och efterträddes år 1725 av Nils Persson Hällman. År 1754 antogs Halfvard Olson Hälkman som soldat men han stupade i Pommern den 21 mars 1761. Åren 1780 till 1785 uppehöll Nils Jonsson Helkman tjänsten. År 1794 var minderårige volontären Erik Adolf Allström i tjänst, men han bodde inte på soldattorpet. Han lyfte dock lön för roten. Året 1802 tillsattes Anders Gustavsson Hälkman från 140 Västanå Rote. Han var född 1769, antagen 1792 och i tjänst åren 1802, 1805, 1809 och 1811. Han fick medalj för lång och trogen tjänst på Drottningholm år 1811. Från 1812 hörde Hällekils soldattorp till Närkes Regemente. År 1848-1890 tjänstgjorde soldaten Lars Magnusson Hell. Han föddes 1821 och var gift med Britta Persdotter, född 1824. De hade åtta barn. Han beviljades avsked 1876 på grund av hög ålder och bystämman hyrde ut torpet ut fram till 1894. Därefter hade Värmlands Regemente åter hand om soldattorpet. År 1894 antogs den siste soldaten; Anders Gustav Häll, som slutade sin tjänst samma år som Indelningsverket avvecklades år 1903. Detta år beslutade bystämman också att sälja Bostället. Det köptes av trävaruhandlaren Nils Edgren, Förby. Förutom byggnader utgjordes Bostället av 2,3 tunnland åker och 29,4 tunnland skogsmark (Knekthaget)
^{Knekten Gustav Häll} Nils Edgren avstyckade år 1918 åkermarken med byggnader till Magnus Backman. Skogsmarken förvärvades av grannen Lars Magnus Nilsson och tillfördes hans tomtmark vid Solhälla. Magnus och Ida Backman levde kvar på Bostället fram till år 1935, då Erik Karlsson köpte det och flyttade in med sina många barn. Då utökades den ursprungligen lilla soldatbostaden. En av sönerna, Karl Eriksson, övertog sedan hemmet efter sina föräldrar, men avled efter en kort tid. Sedan dess har stället bytt ägare ett flertal gånger. År 2008 är ägaren Niklas Berg.
^{Familjen Simansky} Judisk familj flyttar till Bostället i Hällekil Under soldatperiodens senare del åren 1876 till 1894, då knekttjänsten var vakant var Bostället uthyrt till skräddaren Jakob Simansky och hans familj, som var av judisk börd. Han och hans hustru Lea Abrahamsson var födda år 1853 respektive 1859, båda från Zuwalki i dåvarande ryska Polen. De tillhörde den Mosaiska församlingen och var därmed inte medlemmar i Svenska Kyrkan och var därmed avvikande i bygden. Den judiska traditionen måste ha varit ett exotiskt inslag i Hällekil. Bland annat hade man lördag som vilodag. Vid vissa helger bakades osyrat (ojäst) bröd och man skulle slakta djur på rituellt sätt. Paret kom inflyttade med sin dotter Anna till Övre Ullerud enligt bevis utfärdat av pastor Axel Ulrik Berg, den 14 januari 1895. Först bodde familjen på Mossen i Olsäter och flyttande sedan till Bostället i Hällekil. Familjen hade 13 barn. Gustaf föddes i Övre Ullerud 1888 och några av hans bröder tog sig efternamnet Jacobsson. Gustav och hans syskon gick i byskolan på Bäck. Han började arbeta som skjutspojke och körde foror mellan Hällekil och Torp i Deje, blev sedan järnhandlare, först i Karlstad och sedan ägare av Jacobssons Jernhandel i Deje. Han konverterade och blev medlem i Svenska Kyrkan. Han gifte sig med Hulda (född 1896) från Lustnäst och de fick två barn. Efter Gustavs död 1938 drevs företaget vidare genom sönerna. Sonen Bo har under senare tid medverkat till installationen av en museal järnhandel på Skansen i Stockholm. Under några år under 1990-talet var Daryush Babaeiazad ägare. Han kom som flykting från Iran och köpte Bostället 1991. Daryush arbetade på Invandrarverkets anläggning i Hagfors kommun. Efter anläggningens nedläggning flyttade Daryush till Göteborg. Nuvarande ägare (2007) är Niklas Berg. Uppgifter angående soldaterna vid Hällekils rote är framtagna av överstelöjtnanten vid dåvarande Värmlands regemente, Sven Åke Modin. Övriga uppgifter är utdrag ur kyrkbokföringen i Övre Ullerud. Uppgifter om familjen Simansky har lämnats av Bo och Ulla Jacobsson. Hällekil maj 1997
Ur Sven-Åke Modins forskning om soldater och soldattorp HELLEKIL Nr 125 i Älvdals kompani 1686 - 1813 Nr 72 i Alsters kompani 1813 – 1844 Nr 97 i Alsters kompani 1844 – 1895 Nr 95 i Älvdals komapni 1895 - 1905 Regementsnummer: Rotar: Hellekil 1/1 Belägenhet: Övre Ullerud i Hellekil öster om och strax intill vägen Olsäter – Edeby och öster om Klarälven. Torpet ligger c:a 1,5 km söder om Olsäter omedelbart före dubbelkurvan vid gamla vårdhemmet numera (2002) Värmlandskollektivet. Beskrivning: Torpet är om och tillbyggt så att ena fasaden nu utgör gaveln varvid tillbyggnaden skett bort från vägen. Utöver detta har ett våningsplan tillbyggts. Ut-huset finns kvar men är delvis tillbyggt. Torpstugan torde ha flyttats någon gång. Det benämns i skifteshandlingar från 1856 som ”Nya soldatbostället” varför en flyttning kan ha skett runt detta årtal men inte någon längre sträcka. Torpet hade dessutom större betesmarker än de flesta andra torp inom kompaniets område. I 1689 års mönstringsrulla finns åtta rotebönder namngivna vilket tyder på att hemmanet var stort. SOLDATER 1689 Olof Andersson Hählkman 1698 Per Månsson Hälkman på Hällkjihl, samma år uppges roten vakant 1719 Nils Jonsson Hällman - 30/3 1721 Nils Jonsson Hällman, bonde, gift med Brita - 32 1725 Nils Persson Hällman - 36/9 1744 Nils Persson Hälkman - 55/28 1754 Nils Persson Hälkman, tp 1754 till nr 119 Ulffaxerud. 1754 Halfvar Olson Hälkman. Deltog i kommenderingen till Finland 1751 1763 Halfvard Olsson Hälkman avlider i Pommern 21/3 1761 1767 Nils Jonsson Hälkman, född 1740, antagen 30/4 1762 - 27/5 ______Gift med Annika Nilsdotter. De har fyra barn. 1780 Nils Jonsson Hälkman - 40/18 1785 Nils Jonsson Hälkman, svag och sjuk, får avsked 1785 Sven Olsson Hälkman - 41/18 1789 Sven Olsson Hälkman - 45/22 1794 Minderårige volontären Erik Adolf Allström 1802 Anders Gustafsson, född 1769 intransporterad från rote 140 (Westanå) - 33/10 ______gift med Brita Hindriksdotter född 1748. De har ett barn 1805 Anders Gustafsson Hälkman, medaljerad - 36/13 * 1811 Anders Gustafsson Hälkman - 42/19 1815 Corpral Anders Hälkman - 46/23 1822 Corpral Anders Hälkman, begär och får avsked på grund av sjukdom - 53/30 1822 Olof Larsson Hälkman, född 1800 * ______Brita Håkansdotter. Paret har ett barn. På roten bor också avskedade soldaten ______Anders Hälkman och Brita Hindriksdotter. 1844 Olof Larsson Hellman - 44/24 1845 Olof Larsson Hellman, får avsked med underhåll 1848 Lars Magnusson Häll - 27/3 1872 Lars Häll - 50/26 1876 Lars Häll, beviljas avsked på grund av hög ålder, - 54/30 1881 Indraget till musiken 1894 Anders Gustaf Andersson Häll född 26/2 1874, antagen 24/10 1894 ______begär och får avsked den 16/9 1903 som siste soldat på stället.
Notiser: * Medaljen avser ”trogen tjänst vid Drottningholm” Det framgår inte när han befordras, men det är Anders Gustafsson det handlar om. Anders Gustaf Andersson Häll var gift med Brita Hindriksdotter. Paret hade två söner. * Olof kom från Wästby/Sandviken där han varit dräng. Siffrorna bakom namnen betyder levnadsålder/tjänsteår. Alltså 50/25 betyder att soldaten är 50 år vid tillfället för mönstringen och att han då tjänstgjort 25 år i armén. En del kom dit från annat boställe och andra flyttade därifrån till nytt boställe. Generalmönstring hölls var tredje eller vart fjärde år och då på "hemmaplan". För Hälls del nere i Västerdeje eller uppe i Ekshärad och på 1800-talet (efter 1813) i Alster. I rullorna kan man också få veta hur lång mannen var och om han hade svårt att läsa, d v s kunde katekesen och läsa högt ur denna.